Gravida och ammande arbetstagare

Som arbetsgivare ska du göra en individuell riskbedömning av arbetsmiljön på arbetsplatsen, för gravida och ammande arbetstagare Det gäller även om du har inhyrd personal.

Vilka regler gäller?

Det är i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljön som reglerna står om gravida och ammande arbetstagare.

Reglerna avser arbetstagare som är gravid, har fött barn högst 14 veckor innan arbetet ska utföras eller ammar, och som har underrättat dig som arbetsgivare om detta. I detta fall anses du även vara arbetsgivare för arbetstagare som är inhyrd i din verksamhet.

Det finns ytterligare föreskrifter som tar upp riskfyllda arbeten för gravida. Läs mer på om det på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Varför ska en riskbedömning göras?

Riskbedömningen ska göras med syfte att förebygga att gravida kvinnor, nyligen förlösta kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Utefter resultatet vidtas relevanta åtgärder i samråd med kvinnan.

När ska jag göra riskbedömningen?

Som arbetsgivare ska du göra riskbedömningen så snart kvinnan berättat om sin graviditet, och den ska göras i samråd med kvinnan. Tillsammans utgår ni ifrån arbetsplatsens förhållanden och förutsättningar samt eventuella riskfaktorer. Kvinnan får normalt information ifrån sin barnmorska/läkare som kan behöva beaktas. Arbets- och miljömedicin Region Örebro har tagit fram en checklista som kan vara ett stöd för riskbedömningen.

Vad kan vara en riskfaktor?

I föreskrifterna om gravida och ammande arbetstagare finns information om kända riskfaktorer som du ska ta hänsyn till när du undersöker arbetsförhållandena. Förekomsten av en riskfaktor betyder inte alltid att den medför en risk. Det är den reella exponeringen som är avgörande. Exempel på riskfaktorer:

• Fysikaliska faktorer som vibrationer, buller, extrem kyla och värme.
• Belastningsergonomiska faktorer som manuell hantering av laster, arbetsrörelser och arbetsställningar, förflyttningar, fysisk uttröttning eller belastning.
• Smittämnen i riskklasserna 2, 3 och 4 enligt föreskrifterna om smittrisker (AFS 2023:10).
• Kemiska ämnen och särskilt produkter som är klassificerade som cancerframkallande, reproduktionstoxiska, mutagena eller som specifikt organtoxiska vid enstaka exponering, kvicksilver och kvicksilverföreningar, kolmonoxid, samt kemiska ämnen som är skadliga när de tas upp genom huden.
• Psykisk ohälsa stress och våld.

Vissa arbetsuppgifter är helt förbjudna, varav föreskrifterna exempelvis tar upp:

• Blyarbete som innebär att bly eller blyföreningar kan tas upp i kroppen.
• Arbete med risk att exponeras för rubella eller toxoplasma, om man saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet.
• Nattarbete, för arbetstagare som är gravid eller har fött barn högst 14 veckor tidigare, och om hon uppvisar läkarintyg som anger att sådant arbete skulle vara skadligt för hennes hälsa eller säkerhet. Om det är praktiskt möjligt och rimligt ska hon då erbjudas arbete under dagtid.

Bestämmelser om skydd för gravida eller ammande arbetstagare mot joniserande strålning finns i särskilda föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Bestämmelser om förbud att sysselsätta gravida eller ammande arbetstagare i andra arbeten finns även i andra föreskrifter ifrån Arbetsmiljöverket.

Nu vet vi vilka riskfaktorer vi har – vad gör vi sedan?

• Bedöm om riskfaktorn förekommer i sådan utsträckning att den medför risk för skadlig inverkan på graviditet eller amning.
• Undersök om det går att ta bort risken helt.
• Om det inte går att undanröja risken ska du vidta andra åtgärder. Det kan även bli aktuellt att ge kvinnan andra arbetsuppgifter. Vid andra arbetsuppgifter eller annan tillfällig placering gör ni en riskbedömning även för detta.
• Informera sedan kvinnan om riskbedömningen och om vilka åtgärder som behöver vidtas.
• Tänk på att riskbedömningen kan behöva uppdateras över tid och nya åtgärder övervägas.

Vad ska jag göra om åtgärderna inte är tillräckliga?

Om du som arbetsgivare kommer fram till att det inte går att ta bort riskerna i arbetsmiljön eller ge den gravida andra arbetsuppgifter som inte utgör risk, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete. Du måste dokumentera varför inte riskerna kan elimineras eller varför kvinnan inte kan få andra arbetsuppgifter.

Vid ett förbud mot arbete för den gravida, utifrån risker i arbetsmiljön, har arbetstagaren rätt att direkt ansöka om graviditetspenning till Försäkringskassan.

Var kan jag få hjälp?

Vid behov kan du som arbetsgivare anlita sakkunnig hjälp ifrån företagshälsovården, yrkesmedicinsk klinik eller annan expertis inom medicin eller arbetsmiljö för hjälp med en riskbedömning.

Länkar till information och stödverktyg

• Prevent – Om särskilda risker vid graviditet och amning
• Arbetsmiljöverket – Om graviditet och amning
• Arbetsmiljöverket – AFS 2023:2 om organisering och planering av arbetsmiljöarbetet, kapitel 7 om gravida och ammande arbetstagare
• Försäkringskassan – Medarbetare väntar barn
• Försäkringskassan – Blankett utlåtande ifrån arbetsgivaren
• Centrum för arbets- och miljömedicin – Faktablad Arbetsmiljörisker vid graviditet
• Region Örebro, AMM – checklista för riskbedömning gravida och ammande